Datum: 2004-03-05 13:19:30
Inlagt av: Iaktagare
E-Post: orvar@hotmail.com
Hemsida:  
Inlägg:   ÄR INTE LODA I KIRUNA VILLIG?


I en källare i Petrozavodsk har f d dumaledamoten Jurij Dimitrijev i sin dator
samlat namn på över 15.000 Stalinoffer. Svenskarna som "bara försvann" på
1930-talet finns med bland dem. Dimitrijev fick med särskilt tillstånd tillgång till
gamla NKVD-arkiv (senare KGB, nu MVD) i början på 1990-talet. De svenskar
som avrättades i Sandarmoh finns med i boken "Avrättningsplats Sandarmoh"
(Mesto rasstrelja-Sandarmox) som Dimitrijev nyligen fick från trycket.

I Sandarmoh massgrav ligger 11 000 offer från 57 länder begravda.
Uppskattningsvis avrättades 10 % av de svenskar som for i väg. De flesta
svenskarna lyckades ta sig tillbaka, eftersom de kunde behålla sina pass. En
del blev fråntagna sina pass, och andra bytte frivilligt nationalitet. De som
lyckades återvända möttes av tystnad. De förväntades vara tysta och frystes
ut. Många har vittnat om sin rädsla.
Socialdemokraten Helge Hult, ordförande i arbetarkommunen i Kiruna, agerade
aktivt för sina kommunistiska släktingar och andra svenskar i Karelen genom
att förse UD med information. Efter Stalins död 1953 kunde UD:s aktiviteter öka
något.

I dag vet vi att 33 personer avrättades medan det fortfarande råder oklarhet om 45 andra svenskar, som försvann i Sovjet under terroråren 1937 - 39. Detta är en emigration som har tystats ned. Rysslandsfebern skapade inte några vinnare, bara förlorare. Den var rena människohandeln. Värvarna fick rejält betalt av sovjetstaten för varje svensk arbetare. Olika regeringar har krävt tystnad av överlevande och familjer som har kämpat för sina försvunna.

En annan oklar punkt gäller de "värvningspengar" som utbetalades. Värvarna påstås ha fått 6 000-10 000 kronor för varje arbetare som levererades till Sovjetunionen. Vart tog pengarna från denna människohandel vägen? Hamnade de i privata fickor eller gick det in i kommunistpartiets kassa.

Genomför en dokumentation av Kirunasvenskarnas öden. Det finns ett allt mindre antal kvar i livet av dessa Kirunasvenskar så det brådskar med en dokumentation av deras liv och leverne", skriver s-riksdagsledamöterna Birgitta Ahlqvist och Carina Hägg i en gemensam riksdagsmotion. Kommunen borde ligga på om detta.

ÄR INTE LODA I KIRUNA VILLIG?
   

 Föregående:
Forskarforumet

Svara på detta inlägg